torsdag 21 juli 2011

Ett trevligt möte ...

... på vår kvällspromenad i måndags.


Husse och matte till dessa små söta valpar och deras mamma var ute och fiskade, när vi träffade på dem efter vår strandpromenad.
Vi fick hålla varsin valp och det var faktiskt första gången i mitt långa liv som jag höll i en valp. Kattungar har man ju fått hålla i många gånger, eftersom det har varit det djur som har förekommit mest bland oss. Otroligt söta små vovvar som gladde oss en lång stund.


Som vanligt kom andmamman och hennes fem ungar och tiggde bröd i vanlig ordning och naturligtvis hade vi några brödskivor i fickan.

----------


6 kommentarer:

Snäckskalsdalen. sa...

Man smälter när man ser såna där små lurvar, dom är för söta valpisarna!
Agnetakram

Katarina sa...

Ooooo vilken söööt :O) Kram Katarina.

Gunilla Dahl sa...

Så otroligt söta valpar! Kan man göra annat än falla pladask?! /Kram

Ingabritt sa...

En valp är för mig nästan som en baby, oemotståndlig och hjälplös, Vädjande till mina allra mjukaste sidor. Det är väl naturens mening att man ska va som gulligast när man inte klarar sig själv. Vi har en kaxig hanhund på 6 år och ibland får jag påmminna mig om när han rymdes i min ena hand. Nä, jag har inte speciellt stora händer men han var så liten den gången vid 6 veckors ålder då vi första gången fick träffa honom. Suck, vart har de sex åren försvunnit.

nattugglan sa...

oj så söt valp..

Myran sa...

Jösses så söta små hundar.