lördag 14 augusti 2010

I morse ...

... var det någon i den här familjen som ställde sig på den digitala vågen.
Jag säger inte vem, men ni gissar väl på att det var jag.
Ve och fasa!
Det här kan inte stämma, men det gjorde det.
När chocken lagt sig efter några timmar blev det en 2-timmars cykeltur.
Backe upp och backe ner.
Vilken tur att jag inte hade morsans gamla cykel, utan införskaffat en modell med lite hjälpmedel, växlar.
Som tur var hade jag tagit med mig kameran, så att jag kunde skylla på att här måste jag stanna ett tag och fota.

Blev några foton och samtidigt fick min ädla bakdel en välbehövlig paus.
Hur sjutton kan man självmant utsätta sig för och cykla Vätternrundan?
Jag bara undrar!

2 kommentarer:

bakom berget sa...

Vilken bra idè! Undrar om jag oxå ska ta ut kameran på en cykeltur idag... Vi kunde ju ha gjort sällskap! Hi hi...Va skön musik du spelar! Elvis mmmm...fint!
Nej, nu väntar en lång söndagsfrukost. Sen får vi väl se hur det blir.
Ha en bra dag! Kram Åsa.

Bodil sa...

Va bra att du tog kameran med dig. Jättefina bilder! Och cykla Vättern runt - det lär bara rödstjärtar göra.
Kram Bodil